2017 Gülenist Coup Attempt: A Shadow Over Turkish Democracy

Den 15 juli 2017 skakade Turkiet av en dramatisk kuppförsök, organiserad av den religiösa Gülen-rörelsen. Det var ett komplex och ödesdigert事件, vars orsaker och konsekvenser fortfarande debatteras intensivt i landet. För att förstå denna händelse måste vi titta på den politiska kontexten och ideologiska konflikterna som präglade Turkiet under 2010-talet.

Bakgrund till kuppförsöket:

Fethullah Gülen, en islamisk präst och teolog, grundade Gülen-rörelsen på 1960-talet. Rörelsen växte snabbt i popularitet tack vare sin fokus på utbildning och välgörenhet. De etablerade ett omfattande nätverk av skolor och universitet, både i Turkiet och utomlands.

Gülen själv förblev en kontroversiell figur, vars läror blandade islamisk teologi med liberal humanism. Han förordade dialog mellan olika religioner och kulturer, vilket gjorde honom populär hos många, men även misstänkt av konservativa element inom det turkiska samhället.

Under Recep Tayyip Erdogans tid som premiärminister (2003-2014) ingick Gülen-rörelsen i den regeringskoalitionen och spelade en betydande roll i Turkiets politiska landskap. De bidrog till att stärka Erdogan’s maktposition genom att placera anhängare inom statsapparaten, inklusive militären och rättsväsendet.

Sprickan mellan Erdoğan och Gülen:

Men relationen mellan Erdoğan och Gülen tog slut på grund av ökande politiska motsättningar. Gülen kritiserade offentligt Erdogans alltmer auktoritära styrelse och hans undertryckande av yttrandefriheten. I sin tur anklagades Gülen för att försöka destabilisera Erdogan’s regering genom att infiltrera viktiga institutioner.

Denna maktkamp kulminerade 2013, då Erdoğan anklagades för korruption och Gülen misstänktes ligga bakom läckorna som avslöjade skandalen. Samma år utvisades Gülen från Turkiet till USA.

Kuppen den 15 juli:

Den 15 juli 2017, lanserade en grupp inom det turkiska militärerna ett kuppförsök mot Erdogan’s regering. De tog kontroll över nyckelpositioner i Ankara och Istanbul, stängde ner flygplatser och blockerade kommunikationen.

Medier rapporterade om att soldater hade öppnat eld mot civila och regeringsbyggnader. Det var en natt fylld av kaos och oro, där det turkiska folket stod inför ett oväntat uppror från sina egna väpnade styrkor.

Folket mobiliserar mot kuppen:

Men Erdoğan reagerade snabbt. Han uppmanade turkarna att ta till gatorna och stå emot kuppmakarna. Med hjälp av social medier spreds uppropet, och tusentals människor tog till gatorna i protest mot kuppen.

De ställde sig inför tankar, blockerade broar och vägar, och visade sitt stöd för Erdoğan’s regering.

Resultatet och konsekvenserna:

Kuppen misslyckades inom några dagar tack vare den massiva folkmobiliseringen och lojaliteten till Erdogan från säkerhetsstyrkor. Hundratals soldater och civila dödades under kuppförsöket, och tusentals personer arresterades i efterhand.

Erdogan utnyttjade kuppförsöket för att stärka sitt grepp om makten. Han utfärdade ett nödtillstånd som gav honom breda befogenheter att arrestationera misstänkta Gülen-anhängare, avsluta oberoende medier och begränsa yttrandefriheten.

Gülen själv fortsätter att förneka inblandning i kuppförsöket och hävdar att det hela var en konspiration från Erdoğan för att stärka sin makt. **Tabell: **

Slutsats:

Gülenist kuppförsöket 2017 var ett kritiskt ögonblick i Turkiets historia. Det visade den ömtåliga demokratin i landet och den pågående kampen mellan olika ideologiska krafter.

Konsekvenserna av kuppförsöket är fortfarande kännbara idag, med en alltmer auktoritär regering och begränsad yttrandefrihet. Turkiet står inför stora utmaningar när det gäller att bygga en mer stabil och demokratisk framtid.